Nichiren Daishonin ansåg att Lotus sutran innehöll sanningen om Buddhas upplysning. Buddha hade tidigare lärt ut förberedande vägar för att slutligen lära ut den sanna läran. Buddha lärde ut det som var lämpligt under omständigheterna. Detta bör tolkas som att på grund av att människor har olika karma, begär och bundenheter så finns det också olika läror för att människor ska undkomma sina begär osv.
Som i många Mahayana-sutror så innehåller även Lotus sutran beskrivningar av stora mått. Det talas om gränslösa kalpas, oändliga höjder, övernaturliga krafter och varelser i mängder. Den bör inte tolkas bokstavstroget utan den bör studeras med en förståelse av samtiden då den författades. Det råder dock inget tvivel om Buddhas stora och omfattande medlidande och medkänsla. Det visar sig ständigt i de skrivna orden samt i de många olika doktriner och begrepp som Buddha lär ut. Han är sannerligen den stora läromästaren och den stora Dharma-kungen.
Som Nichiren uttrycker sig i Gosho Zenshu:
"Förespråkarna av Lotus sutran är i själva verket barn till Dharma-kungen, Shakyamuni Buddha. Sålunda är de definitivt arvtagare till kungligheter (kommer att uppnå buddhaskap). Nichiren och hans lärjungar, som chantar Nam-myoho-renge-kyo, är barn till Dharma-kungen, Shakyamuni Buddha."
Mer om Lotus sutran går att läsa här: www.wikipedia.org/wiki/Lotus_Sutra
Kapitel två och sexton anses vara de två viktigaste i Lotus sutran. I dessa beskriver Buddha den verkliga sanningen om hans upplysning.
Texterna nedan består av utvalda delar av Lotus sutrans 28 kapitel samt en del fullständiga kapitel. Tanken bakom detta var att välja ut de väsentliga delarna ur varje kapitel.